Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till stadga af syrup. Syrupen, som har
en söt smak, ställes afsides och om
någon tid betäckes kärlets botten med
gryniga kristaller. Syrupen afliälles och
kristallerna upplösas i vatten och
omkristal-liseras. Desse kristaller utgöra en egen
art socker, som smakar likt stärkelse-socker,
och kristalliserar lättare än sockerrörssocker,
men ger ej så rediga kristaller. Det skiijer
’ sig likväl från dessa arter socker derigenom
att det hvarken kan upplösas af alkohol
eller sättas i jäsning, och att det ej
sönderdelas af salpetersyra och således icke
ger oxalsyra. I stället förenar detta socker
sig med salpetersyran till ett eget
Jtristal-liserande surt ämne, som Braconnot kallar
acide nitrosaccharique. Detta sura ämne
förenas med alkalier, jordarter och
metall-oxider till en klass af egna salter, li vilkas
egenskaper, såsom kristallform, löslighet i
vatten och alkohol o. s. v., äro alldeles olika ■
de salpetersyrade salternas. I dessa salter
spelar förmodligen sockret ungefur samma
role som kris tall vattnet i andra salter, eller
fcanske ännu rättare som det egna
organiska ämnet i Sertürners Oinothyonsyra (jfr.
pag 54)* Bracojtnot kallar dessa salter
ni-trosaccharater. — Den okristalliserade
syrupen innehåller ett eget gummiartadt ämne.
I^eucinc. j)£ Braconnot på lika sätt, med
svafvelsyra och kokning med vatten,
behandlade trådämnet af musklarna, så frambragles
intet socker, utan, i dess ställe, ett eget
extractlikt ämne, till smaken liknande bul-
Î’ong, eller det ämne som af trådämnet
jildas genom kokning med vatten. Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
