Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omger embryo, samt sjelfva embryonis
förhållande, men äfven af blomkronans form, stamina,
o. s. v.; växtens öfriga utseende ingår som ett
bikännemärke. ’Underafdelriingarnes kännetecken
tagas dels af blomningssättet, dels af blomfodrets,
blomkronans, staminum och frugtens olikheter,
m. m. Slägternas kännetecken tagas af
blomfoder, blomkrona och frugt och växtens habitus
rådfrågas som ett bikännemärke.
Ett sådant naturligt system med förer sina
stora svårigheter, emedan vi ännu icke känna alla
jordens växter. Betydliga luckor visa sig i dessa
uppställningar; många slägten kunna icke riktigt
inclassificeras i den uppställning man fått, och
liyfundna växter orsaka en beständig rubbning
af ordningarne och omflyttning af slägten ; i
anseende till de microskopiska kännetecken, hvilka
for ordningarne hufvudsakligen tagas hos fröets
särskilda delar, kan man väl tryggt påstå, att
detta system är såsom ett examinerings-system
alldeles otjenligt.
Men som detta system betraktar växterna
till alla deras delar, gifver genom de många
närslägtades förening en allmän öfversigt af
växtriket såsom ett harmoniskt helt, och dymedelst
framställer den vackraste målning, som vi kunna
äga af vegetationen, så bör fullkomnandet af detta
system vara ett föremål för Botanistens ifrigaste
bemödande eller ett mål, till hvilket han med
alla sina forskningar bör syfta.
Vi skola nu lemna en korrt framställning
af det naturliga Växt-systemets uppkomst och
vidare utviokling.
Då Prof. Bernli. de Jussieu, i Paris, på
1750-talet började att studera växterna till deras
naturliga slägtskaper, fann han snart af livad
vigt kännedomen om fröna och dessas delar var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
