Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erbjuder, liar med begärlighet blifvit
emottagen och begagnad i alla upplysta
samhällen. Londons försäljningsbodar och
gator förete deraf ett skådespel, som väckt
det största deltagande för denna
uppfinning. Men oaktadt en så ovanlig seger
Öfver vana, fördom och de motståndare,
som några i början misslyckade försök
framalstrat, vidlådo denna konst ännu
tvenne brister, hvilka det var föga hopp
att kunna afhjelpa. Den ena bestod uti
nödvändigheten att, om man ville
hafva ett tillräckligen klart sken, göra
ljuslågorna så stora, att de i slutna rum
förorsakade ett fuktigt qvalm; den andra
olägenheten uppkommer af svårigheten
att fullkomligen rena den brännbara
luften från det Svafvel hvarmed den
smittas af Stenkolen, som sällan eller aldrig
äro derifrån alldeles fria, och hvilken
svafvelhalt hos den brännbara luften, i
ljuslågorna alstrar en annan luftart, som
luktar illa och angriper metaller,
isynnerhet jern och stål. Men just i det
ögonblick, då man allmänt var ense derom,
att lysningen med brännbar luft icke
eg-liar sig för andra än sådana ställen,
hvilka , liksom öppna salubodar, förstugor,
gatlyktor och fyrbåkar, stå i beständig
gemenskap med fria luften, och under
det man med möda kunde begagna
detta lysningssätt på Londons Theatrar,
utarbetade Engelsmannen Taylor en
fullkomlig omstöpning af denna konst. Hans
landsman Clegg hade, i8i5, uttagit
patent på användandet af Tjära till beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
