Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chemie och physik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i gazen och ägande en så stark tension
att den, vid den pression gazen i
apparaten liar, bibehåller sin gazforln vid
luftens vanliga temperaturer ö).
Man har sedan flera år tillbaka fun-Q?ïrea*
nit, att i åtskilliga mineralkällor finnes en ten.
mängd qväfgaz, som, då källorna äro
varma, vanligen i bubblor uppstiger från
bottnen. Anglada i Montpellier har visat att
detta är händelsen med alla ljumma
he-patiska vatten, hvarpå södra Europa är
så rikt. Han tillskrifver qväfgazens
uppkomst i dessa vatten det ganska naturliga
skäl, att vattnet, innan det ännu
uppvärmdes och blef hepatiskt, var mättadt med
atmosferisk luft, hvars syre af det sedan
tillkomna svafvelbundna vätet förstördes;
då vattnet kommer nära dagöppningen ocli
pressionen minskas, bortgår den qväfgaz,
som det varma vattnet kan qvarhålla
mindre än det kalla, i större och mindre
luftblåsor. Oagtadt den stora
sannolikheten i denna åsigt, gifvas dock
phenomen, som dermed ej öfverensstämma och
som således jäfva denna förklaring. Den
bekanta Porla hälsokälla är ett jei nbaltigt
hepatiskt vatten, från hvars botten
bläsor uppstiga, som bestå af qväfgaz med.
I kolsyregaz, källans vatten är 7^ varmt,
d. ä. det har landets medeltemperatur, och
gazens uppstigande från bottnen visar
uppenbarligen att detta vatten i jordens inre
*) Jemfcir Axsber. 1810 p. 123.
**) Annales de Chimie et de Physique T. XVIII
p. uå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
