Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomie och mathematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
fefcentaufssans regelhuïidûà ■ègur1 och kândâ $Mn<*
tnansättning medgåfve en. både lättare och på»
iitligare attractionsiberäkning, än vid ett berg»
iBOm, utom andra olägenheter, genom «in «fatta
skapnad äfven hindrar Instrumentets närmare
flyttning till sjelfva medelpunkten af den pä
lodets deviation verkande dragkraften
Ibland de nyaste observationer» rörandd
de öfriga Himmelskrepparnes egenskaper» inta*
ga Pastorffs öfver Pnotospheren hos Venus och
Jupiter onekeligen det första rummet, i
händelse de af andra Astronomer äfven kunna
Bekräftas» Med ett tltzsckneider - Frauenho»
ferskt Telesçop har han funnit» att båda dessa
Planeter äro omgifne af en val begränsad» rund
och i hela sin vidd oafbrutet sammanhängande
lysnad» som hos Venus till färgen ej är olik
den mörka och vid Nytänningen af Jordskenet
npplysta Måndelens, med en diameter vid pass
4o g* så stor som Jordklotets och som» hos Ju»
piter» inneslutar alla hans Månar , något afplat»
tad mot Planetens poler» Såsom ett öfverty»
gande bevis för lysnadens verkliga tillvarelse -,
anförer han observationen på en telescopisk Fix*
stjernas occultation vid den östra och framkoinst
vid den vestra kanten af Vener is photospher
och drager deraf ytterligare den slutsats, att«
om Venus eger någon Måne, Som uppehåller
sig inom photospherens område; så kan den ej
upptäckas, emedian dess svaga l&nade ljus
skulle alldeles hämmas i sin fortkomst af en mate*
rie, hvilken Fixstjernans sjelf-lysande strålar 4}
*) The Philosoph. Maaazine åad Ittårnal, Julÿ iÖii,
**) Jahrb. i8i3<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
