Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Botanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olen Fries utgifvit øm Brand och Rost )>&
växter. Då Brand och Rost icke sällan skada
och ofta äfven förstöra Landtipannens skörd,
så har det naturligtvis alltid varit ansedt af
Största vigt att närmare kunna utreda, förklara
och söka förekomma detta onda. Uti detta
ämne äro redan sedan långliga tider tillbaka
mångfaldiga afhandlingar framställda; talrika tvister
om Brandens ocn Rostets uppkomst och natur
hafva ofta ifrigt sysselsatt så väl Landtmän
som egentliga. Botanister. Ådhuc sub judice lis
est! men ibland alla, hvilka skrifvit uti detta
ämne, är väl Hr Fries den, som tydligast pçh
på det mäst öfvertygande sätt afhandlat saken
uti dess flerfaldiga detaljer. Författaren anser
Brand och Rost som verkliga växter, hviika
alstras hos andra sjuka växter, och äro följder
af sjukdomen, men ej orsaker dertill. Förf.
beskrifver följande arter: Uredo segetum Pers.
(sotbrand),.Uredo Caries Tess* (kol-brand),
Uredo glumarum Schmidt (Ågn«brand), Uredo
receptaculi Strauss, Caricis } Agros tidis,
An-therarum De Cand., PonU Fries* Puccifiia
gra-minis Pers. (Gräs-Rost), Uredo lini Pers*
(Lin-Rast); Uredo Fabæ (Wick-Rost), åtskillige
arter af Aecidium, Erineunij Phyllerium ocn
Xy-lama, Sclerotium Clavus (Mjöl-ökor,
Mjöl-dry-gor), Erysiphe varium samt talar sluteligeu om
Svamp i mis; han- visar den skada, hvilken
dessa växter orsaka, och de försigtighetsmede},
hvilka böra iagttagas för att undvika detta
onda; dessa äro hufvudsakligast :. att man väljer
tjenlig jord till åker, ej för mycket högländ
ej heller för lågland eller sank samt att man
alltid bor tillse, att säden får mogna på åkern,
och icke i förtid skär den, derföre att den kan
mogna i kärfven, igenonOhvilket sednare mog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>