Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4*
som visat ntt de på detta sätt vunna
resultat sakna den oföränderlighet, som
boi’-de utmärka dem om slaget af electricitet
som metallen vid dessa tillfällen erhåller,
på något sätt berodde af den vidrörde
kroppens chemiska natur. Deremot fann
han att af samma kropp, t. ex. af
kalkjord eller af kolsyradt natron, erhöllo
alltid metaller, genom beröring, stark
négatif electricitet, då desçe ämnen voro
sträf-va lör känseln, deremot en positif då de
voro i sin yttersta mecbaniska fördelning
och Jena för känseln. Magnesia, sådan
den fås i handel, gaf zinken en négatif
electricitet så länge jorden efter skedd
bränning var varm, men efter afsvalning
positif. Ren magnesia gaf, både kall och
varm alltid positif electricitet. Med
yt-terjord blef zinken starkt positif, med
berylljord åter négatif, o. s. v. Af dessa
försök har Gmemn dragit den slutsats, alt
försök öfver contacts-electriciteten
emellan metaller och oxiderade kroppar icke
berättiga till något generelt resultat
beträffande dessa kroppars
electro-chemi-ska natur.
Meningarne om electricitetens natur
Fri-hafva alltid varit och skola
tvifvelsutan^carJ-länge blifva delade. Ganska många Na- cite t.
turforskare antaga blott en enda
electrici-tet, efter Franktjns mening; andra, blandlufitoiat
hvilka Davy en lid räknades, anse den rum‘
såsom en egenskap hos de kroppar, på
hvilka den ytlrar sig. Electricitet i
va-cuum skulle utan tvifvel vara elt stort
inkast emot den seduare meningen. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
