Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lieldst Jen gjorde mycket buller, men
sällan skada. Från denna tid begynte
krutets mera raffinerade bruk efter hand
blif-va allmännare bekant, namnet Grekisk
eld bortlades, förglömdes och blef
slutligen en saga.
Vi se oupphörligt alla är vattnet kri— yatten.
stallisera af vinterkölden på våra fönster^lsens
och isnålar bildas på ytan af vatten, in- form."
nan det hela stelnar till en massa; af
sno-kofvor har man iakttagit och aftecknat
mer an 200 särskildla reguliera former,
och, oaktadt allt delta, har man ej med
visshet kunnat bestämma mer af det
allmännast förekommande kristalliserande
ämnets verkliga form, än att isnålarna
utskjuta från hvarandra i vinklar af 6o° och
1200. II a ii y slöt deraf att vattnets
primitiva kristallform kunde vara alldeles
densamma som^Çusspatens, d. ä. bestå
af tetraödriska moleculer, sammanfogade
till reguliera octaödrar, IIericart de Thury
fann. i den naturliga isgroltan vid
Fon-deurle i Dauphine, en mängd af
iskristaller, bildande sexsidiga prismer, hvars
änd-yta hade ränder, paralella med
sidytor-na, och hvars andkanter stundom voro
ersatta af facetter, men ingenstädes fann
han någon utbildad pyramidalisk
tillspetsning. Clarke i Cambridge observeråde,
en dag i Januarii 1822 vid i gradsköld,
en mängd af kristallfacetter på takisar,
hvilka hängde under en trädbro, i
grannskapet af ett vattenfall, som oupphörligt
gaf ett slags dimma, hvars delar efter
K. V. A. Aral. i8aa. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
