Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för dem uppåt till dess luftströmens
hastighet och tyngden hos hlåsorna hålla
hvarandra jemvigt. För att bevisa
detta, säger han, låt oss blåsa ut en såpkula
inuti vårt boningsrum; kulan må blifva
så tunn som heldst, hon faller så snart
hon släpt pipan; men göra vi samma
försök i fria luften, så stiger hon, förd af
den uppåtstigande luftströmen, och hon
torrkar vanligen ut och går sönder innan
man märker tecken till hennes fall. Den~
11a förklaring är väl till en del antaglig,
men om ej ett lufttomt rum skall
uppslå vid jordytan, så måste nedåt gående
strömar af kallare luft ersätta de uppåt
gående varma, och ehuru den tiden af
året, då i vårt climat inga sådana
strömar af varmare luft kunna antagas uppgå
från jordytan, de flesta dagarna äro
klara så inträffar dock stundom, att skyarna
bäras öfver oss hela veckor isender, utan
att nederbörd eller klar himmel inträffar.
Då den af GayLussao anförda orsaken så
betydligt varierar emellan dag och natt,
samt emellan vinter och sommar, faslän
skyarna lika bäras öfver oss vid alla
dessa afvexlingar, så lorde den icke vara
liufvudorsaken till skyarnes bärande. Det
är dock troligt att, i ett absolut
lugn,sky-arne skulle efter hand nedfalla, så fort de
bildas, utan att kunna bäras, och att
således GAY-Lussac har fullkomligt rätt deri,
alt en rörelse i luften är det moment,
som motväger luftblåsornas tyngd; den
som på höga berg iagttagit skyarnes
vandring omkring sig, har sett huru de Jbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
