Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iin af vatten, och ännu trögare af ether,
som fäller det till en del ur alkoholn. Af
petroleum löses det ej. Elflorescerar
ger-11a, särdeles ur lösningen i alkohol.
Vätskan kan kokas i en retort, utan att
betydligen sönderdelas, men har den
öfver-skott pä kali, så finner man den snart
innehålla hepar. Xanthogcnbundet Natrium
fås då natronhydrat behandlas på elt
analogt sätt. Föreningen är svagt déliquescent.
Xanthogcnbundet ammonium skall fås på
lika sätt, men presenterar så utmärkta
phc-liomen, att Zeise ämnat göra dem till
föremål för en särskildt afhandling.
Föreningar med barium, calcium och
strontium fås då dessas kolsyrade salter
upplösas af hydroxanthsyra. Zink-, bly- och
qvicksilfveroxid-saller fällas af
xanthogen-kaliuin med hvit färg, kopparoxid-salter
med en skön gul, antimon-, tenn-,
vis-mut- och silfveroxid-saltev samt
qvicksilf-veroxidul-salter fällas med en gulaktig
färg; de tvenne sistnämnda af dessa
begynna snart alt af sig sjelfve sönderdelas
och blifva svarta. Zeise har särskildt och
med ulförlighet undersökt de föreningar
af xanthogene med koppar, zink och
qvick-silfver, som svara emot dessa metallers
oxider och som hålla 2 at. xanthogene
Xanthogenbundet väte (hydroxanthsyra ’ )
*) Prof. Zeise kallar denna förening
Xa/itho-gensyra, emedan han anser tillägget af
vätets namn onödigt, då ingen förening af
xanthogene med svre är känd. Då emedlertid
theorien förutsätter en sådan syras möjlighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
