Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lerna fällas tillika med jernet, 6å lösa de
genast upp sig i Jen kokheta vätskan.
Denna method är i synnerhet att använda
i stort för t. ex. rening af kobolt, ehuru
man der måste nyttja kali för ammoniak, och
den grundar sig på de neutrala
jernoxidsal-iernes egenskap att fällas i kokning, men
då en viss grad af syra håller jern upplöst,
måste man alltid mätta efter hand med
alkali, till dess att vätskan är så föga sur att intet
jeril kan stanna deri. Jag har funnit den,
i synnerhet för ett fall, i analytiskt hän*,
seende med särdeles förmon användbar,
nemligen då jern och phosphorsyrad kalk
förekomma tillsamman, hvilka man har
svårt att åtskilja. Man mättar lösningen
i det närmaste, eller till dess en fällning
begynner visa sig, och kokar den sedan,
livarvid jernet ulfälles, men den phosphoiv
syrade kalken stannar i vätskan. Då det
basiska saltet vanligen vill gå igenom
filtrum, har jag funnit fordelagtigt att
klara vätskan med några droppar upplöst
lmsbloss, som gör jernoxiden
sammanhängande. Var saltet ej fullt mättadt så får
man ännu jern i vätskan och måste då
mätta och koka om igen. Den fällda
jernoxiden håller alltid phosphorsyra, och
kalk stannar i vätskan som i förhållande
derefter förlorat af sin phosphorsyra.
Gmelin har visat att den röda
dub-belcyanuren af jern och kalium är ett
ganska känsligt reagens för
jernoxidulsal-ter, ur hvilka det fäller berlinerblått, då
det icke ger fällning med oxidsalterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
