Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
titisk e’) iridiserande, eller den så
kallade ädla, som betalas ganska dyrt, så att
smärre vackra stycken deraf betalas med 5
till 6 Louisd’or och de större med
ofantliga summör*), f^) jernhaltig opal
(opaljas-pis) och g) holz-opal, som Beudant anser
vara träd, petrifieradt med opalmassa. Da
tvenne sednare äro ganska allmänna.
Opalerne förekomma alltid såsom följd af
infiltrationer i trachytmassor, och sådant är
deras förekommande äfven i Mont-Dore och
Cantal, samt i America. Beudant finner, vid
jemförelsen emellan quarts och opal, en
egenhet i den sednares natur, som
möjligen kunde sammanhänga med dess
vattenhalt. Denna olikhet är densamma som.
emellan crystalliserad kiseljord och
kisel-jord torrkad ur dess gelatina, hvilken
ibland nära nog liknar opalen.
Ett nytt mineral har blifvit funnit ioibh»it.
en öde jerngrufva vid staden Richmond i
Massachusets os). Ebenezer Emmons, som
fann det, har kallat det Gibbsit, efter den,
af Mineralogien så förtjente Öfversten Gibbs.
Torrey i New-York har funnit det
sammansatt af 64.8 lerjord samt 34*7 vatten,
utan spår af phosphorsyra eller
flusspatssyra. Det är således lerjordshydrat Äl+3Aq.
Diaspor, detta besynnerliga mineral, af
Dia-livars local i tet man ännu ingenting känner, s*)or*
°) I Mineral.Cabinettet i Wien har man en ädel
opal, som liar storleken af en knytnäfve oeh
väger 17 uns. Den är sedan 200 år
cahinets-exrmplar och man känner ej fundorten.
Edinh. Thjl. Journ, B. VU. «. 388.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
