Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan färdig. Den forra af dessa
omständigheter är till det mesta
Öfvervun-nen genom Vauquei.ins melhod, alt lösa
qvicksilfver-cyanur i en gifven quantitet
valten, samt att sönderdela med
svafvelbunden vätgaz, ocli borttaga ölverskottet
af den sistnämnde ur den silade syran med
kolsyrad blyoxid. Det inkast man gjort,
att vätskan dervid stundom kan fås litet
blyhaltig, är af intet värde. Men att
déterminera huru mycket syra, som i en
dylik vätska innehålles, är en annan
nödvändig omständighet, som, enligt Ures
försök *), verkställes bäst på det sätt, att man
afväger en liten portion qvicksilfveroxid,
som sedan öfvergjutes med en vägd
portion af syran; man omrör dem tillsyrans
lukt är försvunnen, hvarefter vätskan
af-liälles, oxiden sköljes några gånger med
vatten, torrkas och väges.
Qvicksilfver-oxiden upptager * af sin vigt blåsyra och
följaglligen innehöll den profvade vätskan
^ så mycket blåsyra som oxiden förlorat
i vitrl. Om man misstänker en halt af
O
saltsyra i vätskan, så måste man mätta
den med ammoniak och intorrka saltet
vid lindrig värme ; blir då någon ting qvar
så är det salmiak, ty blåsyrad ammoniak
är flygtigare är vatten. En annan
svårighet är blåsyrans förvarande. Om den
hälles i flaskor, som utpå äro
öfvermåla-de med en ogenomskinlig färg, och
deri-genom befrias från ljusets inflytelse, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
