Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het för all möjlig illusion, med full
säkerhet hafva ytterligare observerat
photosplie-rer hos Mars, Ceres, Saturnus och
Jupiters månar, om hvilkas olika
utsträckniu-gar, ljusstyrka och färgor han redan
meddelat en underrättelse
Sanna- Om det sanna förhållandet således
an-afPho nu syues vara oa fg jord t; så är det likväl
tosphc- tydligt, att ljus-tillståndet hos de öfriga
r°|-s ®**’planeterna måste vara olika med det hos
oss. — Då nemligen solskifvans j^ta, sedd
från jorden, antages såsom enhet, så är
den hos Uranus o,oo3 eller endast fyra
gånger så stor som vi se Jupiters yta ; en
i sanning rätt liten sol, efter vår
erfarenhet, för att kunna framkalla dag, värme,
vegetation och årstiders omskiften. —Lägg
nu härtill, att då hos denna
gränsväckta-re i systemet sol-ljuset\ blott är j^-del
af vårt, så skulle, om reflexion deraf
ensamt vore orsaken till hans synbarhet,
der-till erfordras ej mera än omkring 55~^:del
af det klaraste ljus som Venus
liitsän-der: det vill säga, att verkan af Urani
sken blefve för oss ungefar såsom lågans af
ett vaxljus på något mera än en mils
afstånd, och likväl upptäcka vi honom
såsom en fixstjerna af femte storleken. —
Det blir fördenskujl en vigtig physisk
fråga, om man ej hos planeterna i allmänhet
vore berättigad, att antaga en slags
pho-tospher eller egen lysnad, hvars existens
kunde underlätta möjligheten, att på ett
aflägsnare håll synas och för dem sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
