Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledning lill en rmiiig svelt; inan kan ei
släcka en olidlig törst, och en beständig
slegrad olålighet verkar, i synnerhet hos
personer af svagare constitution, en
nedslagenhet, som mycket lättar vei kningarne
af de sjukdomsorsaker, som i dessa
länder äro nog många. Under färderna på
Sydamerikas floder är det således ej de
vilda Indianerna, ej ormar, Jaguarer och
Crocodiler man nu mera egentligen
fruktar, utan det är "el sudur y la moscas”
— svetten och myggen.
Humboldt har äfven sökt bestämma,
huru dessa Insekter äro utbredde i
geo-graphiskt hänseende. Delta synes ej
ensamt bero af Climatels värma eller
skogarnas fuktighet och ogenomtränglighet,
ulan betydligen modifiée rus af åtskilliga
localförhållanden. På de högre slätterna,
som ligga 4oo loiser öfver hafvet, t. ex.
Cumana, Calabozo, o. s. v., ser man ej
mera mygg än i Europa; deremot synas
de nästan plågsammast i Alui és och
May-purès. Då dessa mosquiter, likl vära, utan
tvifvel tillbringa sitt larv-lilistånd i
vall-net, synes deras utbredning äfven deraf
ganska mycket bero. Så har IIumboi dt
observerat, alt vid siränderna af de
floder, som vanligtvis sägas föra svart
vatten (arjuas negras), t. ex. Atabayo, Temi,
Tuamini och Rio negro, njuter man ett
alldeles nfvundsvärdt lugn. Dessa
strömmar flyta också genom täta skogar, men
Mosquilos synas, liksom Crocodiîen, sky
dessa svarta vattendrag, hvilka äro något
kallare än de färglösa och i chcmiskl hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
