Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser Förf. vara clt så utomordentligt factum, att lian
sökt förklara det genom följande anmärkningar,
All ’terrain de sediment supérieur liar
formerat sig under Hafvet eller under sött
vatten, hvilket varit orsaken till den distinction
man gjord t af dessa lager uti Salt - vattens
formationer och Sött-vattnens f ormationer. Da
man granskar de fossila Växterna för
hvardera af dessa formationer, ser man, att somliga måste
hafva vuxit uti sjelfva det medium, uti hvilket
lagret nedsatt • sig : sådane äro uti Salt-vattens
formationerne: Alger^ och uti Sött-vattnens
formationerne Charce fröiij Nymphcece
stjelkarbladen af en Potamogeton, arterna af Poacitesj
hvilka synas hafva en stor analogie med
många blad af vatten-växter, sådane som
Grami-neoij Sparganiwn, TypliUj Cyperaceœ &c.
Andra petrificater tillhöra tydligen Växter*
hvilka hafva vuxit utom. vattnet; dessa Växter
hafva följagteligen blifvit förda från de ställen på
hvilka de vuxit, till det liquidum, utur hvilket det
y lager, som hyser dem, nedlade sig, och kunna
såväl finnas uti Salt-vattensformationerne som uti
Sött-vattnens. Detta anmärker man med
En-dogenitesj Phyllites3 Flabel/ites, och
Carpolithes: alla dessa petrificater äro gemensamma för
Hafslagren och sött-vattnens-lagren.
Om nu en Växt skall kunna finnas fossil’
uti en af bildningarne af terrains de sediment
supérieur, är det nödvändigt, att den vuxit uti
Hafvet eller uti söta vattnen, eller att den
varit utsatt att blifva lätt ditförd af vindar eller
strömmar. Filices uppfylla ingetdera af dessa
vilkor, ingen af dem bebor Hafvet eller de söta
vattnen , och strueturen af deras löf,
hophängan-de uti alla dess delar, utan leder, ofta äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
