Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängningspunkt, så finner man ofta
irre-guliert polariska phenomen, som bero,
dels af stångens form, om den t. ex. är
cylindrisk eller prismati.sk, om den i
sed-nare fallet har 3,4» 5,6 eller flera sidor, och
dels, hos de kristalliniska metallerna, af
deras inre kristallfogning, som kan
variera efter olika tillfälligheter.
Sebecr har undersökt vätskors för-VätsW
hållanden i den thermo-electriska serien ft) tj^e^no;
hvarvid han funnit att salpetersyra, salt-
eiectri-syra och svafvelsyra i deras mest concen-skr®e^’
trerade tillstånd finna sin plats öfver den
östligaste metallen, vismuten» och de
concentrerade eldfasta alkalierna, i
motsatt ordning, under den vestligaste,
antimon eller tellur. Men om syrorna
utspädas med mycket vatten, så flyttas
de den vestliga ändan nära , hvilket åter
icke händer med utspädda caustika
alkalier, som behålla samma plats, Caustik
Ammoniak infaller i serien midt ibland
metallerna. Vattnet förhåller sig mot
concentrerade syror, såsom ett alkali och
mot alkalierna såsom en syra, och det
får sin plats mitt på metallserien. Man
kan föreställa sig ordningen i serien af
det hela på följande sätt: concentrerade
syror, vismut och de östliga metallerna,
vatten, de vestliga metallerna med
antimon till gräns, caustika alkalier. A£
den mängd rön Seebeck i dessa afseenden
anställt, drager han den slutsats att olik-
*) Dessa uppgifter äro af Dr, Sebeck vän-«
skapsfuilt enskildt mig i bref meddelade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
