Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott på denna. Äfven mjukare kroppar
blifva electriska, t. ex. kork, cautschuck,
färska pomeransskal, till och med sega
liquida t. ex. terpentin, inspisserad öfver
elden. Ju hastigare åtskiljandet efter
tryckningen går för sig, ju starkare blir
electriciteten, liksom om den genom
långsamhet finge tid att till större delen
återtaga sin jemnvigt. Yttre omständigheter,
särdeles värmet, modifiera detta
betydligt. Skifvor af samma kropp, i samma
tillstånd, t. ex. af kork, skuren med en
skarp knif, blifva af tryckningen icke
electriska, men om den ena uppvärmes, så
blifva de det starkt. Väta tillintetgör
dessa phenomen alldeles. På kroppar med
polerade ytor behåller sig electriciteten
efter åtskiljandet längre. Gör man på ett
glimmeblad en liten klyfning och fäster
de åtskiljda bladen vid handtag af lack,
samt sedan fattar lacket och hastigt rifver
bladet i tu, så blir i mörkret
separa-tions-linien lysande och hvardera bladet
är electriskt med motsatta electriciteter.
Detta inträffar lika med andra
kristalliserade mineralier, som på samma sätt
kunna behandlas t. ex. gips, kalk, m. fl.
äf-venså med ett på lika vis behänd ladt
spelkort. Becquerel härleder dessa
electriska phenomen från en verkan af
cohésion, lik den som af sammantryckning
utöfvas, ocli han förmodar att
phenome-nets intensitet måste förhålla sig såsom
graden af cohésion. Det ljus som
uppkommer då bitar af socker, blende,
kisel-stenar o. fl. stötas eller rifyas emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
