Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa färgbilder lågo de mörka linier, som
Fraueniiofer redan fôr längesedan
upptäckt i den prismatiska färgspegeln, i
samma ordning som i den sistnämda. Ju
finare och tätare dessa ränder äro, ju bredare
och klarare färgbilder och ju mera lika
afstånden dem emellan äro, ju regulierare.
Då dessa ränder drogos i form af
con-centriska ringar, blefvo färgbilderna också
färgade ringar lika de NEWTONska, men
alltid med sina svarta mellanliggande linier.
Fuauchenhofer har mätit med noggranhet
dessa färgbilders alla dimensioner och
anser dem härröra af ljusets böjning,
hvar-igenom således hans förklaring alldeles
inträffar med Youngs, då den ena theoriens
språk öfversättes till den andras. Man har
nyligen i England begagnat detta färgspel
af finrandiga ytor till prrydnader. En
Barton i London drar, förmedelst en
der till inrättad machin, med en
diamantspets på ytan af stål och ädla stenar linier
på thöo till tö^öö tums afstånd ifrån
hvarandra, hviika äro så fina att ytans
politur deraf ej synbart skadas och att de
ej ses med blotta ögat, men som göra att
dessa ytor i solsken och om aftnaruB vid
eldsljus skimra med regnbågens färgor.
Jag har sett råcknappar af förgylld
messing, formade på en så graverad
stålmodell , men färgspelet var svagt och såsom
prydnad visserligen icke att påräkna.
Linjer Frauenhofer har närmare undersökt
Lüden. det ge^om prismat brutna ljuset af ålskil-
*) Edinburgh Philos. Journal B. VIII. s. 128,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
