Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt och utan att glöda. Defta hade
också Döbereiner redan iakttagit.
Af andra ämnen som de försökte,
verkade inga vid luftens vanliga
temperaturer, men många vid högre värmegrader.
Guld, fäldt med zink ur dess upplösning
och torrkadt vid luftens vanliga
temperatur, åstadkom vätets förbränning vid
120°, var guldet förut lindrigt glödgadt
så skedde det vid +• 55°. Osmium
verkade vid *f- 4°° à 5o°. Silfver, fäldt med
zink och lindrigt glödgadt, verkade vid
4- i5o°. Guld i tunna skifvor verkade
vid 4-280, i guldblad vid 4~ 260°; silfver
i blad yttrade icke någon rätt tydlig
verkan under 4~ 35o°, hvaröfver, de vid
försöken icke gått.
Metallerne äro dervid icke de enda
kroppar, som yttra dessa besynnerliga
egenskaper vid högre värmgrader. Kol,
pimpsten, postlin, glas, bergkristall
hafva alla den egenskapen att, vid en
temperatur under 4- 35o°, déterminera vätgas att
förena sig med syrgas. \Bland saltartade
kroppar syntes flusspat äga någon . ehuru
tvifVelaktig verkan. Dervid har
kroppar-nes figur en tydlig del i verkan , ty då de
ledde vätgas på stycken af glas med ungefär
lika yta, men den ena delen med
afrundede och den andra med skarpa kanter,
så gåfvo de sistnämda på lika tid dubbelt så
mycket vatten som de förstnämda. Da vr
hade redan för länge sedan iakttagit, att
vätgas och kolbunden vätgas kunde
förenas med syrgas långsamt utan eld,
ehuru vid en högre temperatur, och ansåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
