Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seljordens afskiljande: en 3 dul)bel
quantitet af den starkare basens fluat kan
erhållas. I de chemiska Tabellerna har jag
redan så framställt dessa föreningars
sammansättning, ehuru de äldre försök,
hvarpå de der gifna formler grundades, icke
hade pä långt när den tillförlitlighet och
utförlighet, som de jag sedermera anställt.
Den flusspatssyrade kiseljorden ger med
kali, natron och lithion svårlösta
dubbel-salter, som smaka likt cremor tartari,
smälta i eld, komma i kokning och
af-gifva mer eller mindre fullkomligt siil
flusspatssyrade kiseljord. De hålla intet
vatten. Med amoniak fås ett lättlöst
kristalliserande salt. Med baryt ett ganska
svårlöst. Med strontianjord, kalkjord och
ytterjord kristalliserande salter, som dock
behöfva öfverskott på syra för alt
upplösas. Med alla andra baser, med hviika
jag förenat den, ger den lösliga , och med
de flesta kristalliserande, salter, som lösas
i vatten ulan syra i öfverskott. De
kunna naturligtvis icke här särskildt
beskrif-vas. Om flusspatssyradt kiselkali eller
ki-selnatron upphettas i ett glasrör med
kalium, så uppkommer en svag detonation
och massan blir mörkbrun, alldeles lik
den Thenard och Gay-Lussac erhöllo, då
kalium upphettades i gasformig
flusspatssyrad kiseljord. Uttages denna bruna
massa, så förändras den icke i luften ; lägges
den i vatten så uppkommer i början en
häftig fräsning, som snart upphör.
Vätskan blir alkalisk och ett brunt pulver
blir olöst, som icke mer förändras i vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
