Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
val nu så utsökt, alt man endast träffar den
i sanden uf en liten llod, som fly ter
emellan dessa sJagghvarp. Brandes har
analyserat den och funnit den hestå af koppar
88 och Nickel 8.76, det öfriga var
inblandad slagg. Detta slags industri har
varat omkring 80 år, men begynner nu
att gå alldeles ut,häldst det icke lyckats
att få rätt på de grufvor hvarur den
nic-kelhaltiga malmen erhållits.
Bréant har sökt visa att den orien- Jer;
taliska damasceringen på stål, som, enligt
Faraday och Stodart, är följd af en
cristallisation under det smälta stålets
af-svalning, alldeles icke kräfver närvaro af
aluminium eller någon annan främmande
metall, utan kan erhållas endast genom
tillsats af kol, och att ett godt gjutstål
kan fås af smidigt jern, som
sammansmältes med kol, utan föregången
förvandling till brännstål iy). 100 d. mjukt
Î’ern och 1 delar kimrök sammansmälta
ika lätt som gjutstål. Massan drar under
afsvalningen mycket ihop sig, och får lätt
blåsor; men, om man icke för
damasce-ringens skuld vill låta den kallna i
de-geln, utan häller ut den i ett ingjöte, så
händer icke detta och man har ett
förträffligt gjutstål. loo d. grått tackjern i
svarfspån och 100 d. af samma spån
förut oxiderade, gåfvo ett förträffligt
dama-sceradt gjutstål. I dessa damascerade
stålsorter kristalliserar då en portion kolhal-
*) Annales de Chimie et de Physique T. XXIV.
p. 388.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
