Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artifi-
ciella
mitter;
lier.
Mineralogie.
< r • V . . ’
• V I
Mitscherlich har visat, att åtskilliga
föreningar, som på torra vägen i stort
bildas, stundom las anskjutna i kristaller,
som då alldeles likna ae i mineralriket
förekommande kristallerna af samma
varietet De föreningar han erhållit
frambragte på detta sätt äro: subsilica,t af
jernoxidul, silicat af samma basis, af talk —
jord och kalkjord, dessa silicater hafva
peridotens (olivins) kristallform ;
bisili-cat af jernoxidul och kalkjord, af
kalkjord och talkjord, dessa bisilicater hafva
alla pjroxens (augiténs) kristallform;
tri-silicater af kalkjord och talkjord;
glimmer ; kopparoxidul ; kopparoxid ;_zinkoxicl;
oxidum ferroso-ferricum j svafvelbundne
jern, zink och bly, arsenikbunden nickel.
Af dessa kristalliserade kroppar har
Mitscherlich till en början närmare beskrifvit
kristallfigurer af tvenne, nemligen: i)
jern-oxidul-silicatet, hvars sammansättning han
funnit vara 3i.i6 kiseljord samt 67. 24
jernoxidul, jemte*o.65 talkjord och 0.95 förlust.
Detta öfverenstämmer alldeles med den
mineralogiska formeln fS. Denna förening
bildar sig vid smältningen i
kopparprocessen och if färsk-slaggen i
stångjerns-processen. Dess kristaller äro merändels
mörka och af jerngrå glans. Stundom äro
de likväl föga färgade och innehålla då en
betydlig portion kalksilicat, utan fÖrän-
**) Annales de Chimie et de Physique T.
XXIV p. 5. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
