Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt (len ena fältspaten liar kali lill basis
och att den andra haft en isomorph basis
t. ex. ammoniak med 2 at. vatten, och att
dessa på tidens längd förflugit? men då
skulle lerjord och kiseljord vara qvar i
orub-badt förhållande. Eller kan den ena
vara i samma tillstånd som de på våla
vägen bildade föreningar, hvilka på våta
vägen kunna sönderdelas, och den andra
i det tillstånd Iivari samma föreningar
komma efler skedd ignition och då de på
torra vägen bildas? Frågor som icke ulan
särskilt till deras besvarande anstäldta
undersökningar, kanske också icke äfven
då, låta besvara sig.
Alumi Lassa igné har undersökt en aluminit
nIt’ från Epernay, I)ept. dela Marne, till
utseendet lik de från Ilalle och Newhawen, men
som synes hafva en annan sammansättning.
Han har funnit den innehålla lerjord
39.70, svafvelsyra 20.06, vatten 39.94, gips
o.3o c‘). Dessa förhållanden närma sig
nära till det, hvari jordens och vallnets
syre är lika och syrans f af jordens; men
detta sednare är ett ovanligt förhållande
och kan vid detta tillfälle så mycket
snarare vara misstag, som aluminiten först
glödgades, och sedan togs
svafvelsyrehal-ten, som i glödning lätt förmindskas.
Mineralet har gifvit for litet vatten, då det
alllid ar att vänta att elt poröst och lerhaltigt
mineral, utan sträng torkning, ger
betydligt förmycket af insugen hygroskopisk
fugtighet. Analysen behöfver således
bekräftas.
*) Pä anf. ställe p. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
