Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färga sig rodt gaf honom anledning att
kalla det Erythrogéne. För öfrigt fann
han i gallblåsans vätska upplöst: hlodets
färgämne, ägghvite, ett fett gulagtigt
ämne, ett grönt hartz, gummi och
sockerar-tadt extract, phosphorsyradt och
saltsyradt natron, phosphorsyrad talkjord och
jernoxid. — Erythrogene , som af gallans
vigt utgjorde 4 procent, har så
besynnerliga egenskaper, att de beliöfde en skarp
pröfning, (om den vore möjlig på
ettämne, som ej kan erhållas) för att kunna
anses för rigtigt observerade.
Kristallerna kännas feta och äro-böjliga, sega. E.
vigten är i.5y. smälter vid -j- 44 4^°
och blir under afsvalning kristallinisk i
brottet. Yid +■ 5o° förflygtigas det i form
af purpurröda ångor. Olösligt i vatten;
reagerar hvarken såsom syra eller alkali.
Löses icke eller i ether; men det löses
af alkohol och af feta oljor. Syrorna
upplösa det och förändra dess
sammansättning. Salpetersyra åstadkommer vid en
temperatur som öfverstiger -4-38° en
gas-utveckling , lösningen blir röd och det
utvecklade är syrgas (qväfoxidulgas?).
Erythrogene skulle således förena sig med
qväfve och afskilja syret och dervid
antaga den röda färgen. Kokadt med kali
och natron förändras det icke ; färgen blir
endast mera gul. Af ammoniak blir det
i kokning rödt, upplager qväfve och
vätgas utvecklas. Till och med då
erylhrogene upphettades i torr ammoniakgas
sönderdelades denne och purpuröda
kristall-strålar bildades under det att vätgas biel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
