Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klara bakgrunden mot hvilken de
projici-erades. — Formeln för beräknandet af
stjernljusets klarhet j, da solljusets s i,
vid afståndet x från jorden, då Sirii
afstand = i, blir
■ t \ \ k
log.y = —• 0,0005432077. x ;
ljusstyrkan är deremot klarheten
multiplicerad med stjernans apparenta yta och
T
förhåller sig såsom —. *).
o xz y
Jag har i mina förra årsberättelser
redan haft tillfälle att anmärka den
fördel man lofvjjt sig af en närmare
bekantskap med våra telcscopiska planeter,
hviika (i förbigående sagt) Herschet,, enligt
en annan astronoms yttrande, lärer
betraktat alldeles såsom små fick-planeter,
då han gaf dem den misslyckade
benämningen asteroiderj emedan de till
utseendet så lätt kunde förblandas med de
minsta fixstjernorna. — Vi veta att Gauss,
genom pcrturbationerna på Pallas, funnit
Jupiters massa olika med den som Laplace
déterminera t. — Nicolais sednare
beräkningar till förbättrande af Junos b a n - e 1 e - ® ^
menter visa också, att nämnde massa bör Junos
vara —~—- densamma, som feller nära en oct»
1063,924 V samma
Gauss lått ur Pallas-theorien) för att å- planets
stadkomma bästa öfverensstämmelsen i al-m°*^r_
Ja cle i 5 Juno-oppositionerna, som blifvit dea.
observerade från Sept, 1804 tills i Jan.
1828. — Likväl, om man från sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
