Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
àf slägternas nabitalioncr, h varpå
Geologien iVamlemnar så talrika exempel.
Om man nemligen å en sida kan anse
ett lands djurarter såsom bestämda af
landets egen beskaffenhet och i närmaste
förhållande till dess öfriga produkter,
före-lomraa deremot å en annan, nästan i
hvar-je land, åtskilliga djur, som lätteligen
finnas icke hafva ursprungligen tillhört
detsamma, och jordens gömmor förva* a åt
oss qvarlefvör af organismer, som nu
antingen alldeles saknas, eller bebo endast
vidt aflägsna trakter af jorden.
Naturen, ehuru följande samma
grundlagar i det hela, ulöfvar i sina delar en
så beständig ombytlighet, att detaljerna
sammanfattade visa en tafla, på hvilkcrt
b varje minut någon förändring tilldraget
sig, och hvars evigt fortfarande
omvex-ling aldrig mer kan upprepa samma
utseende som den redan ett ögoaiblick visat.
Tiden och dess spår_, forändringarne,- slå
i ett så omedelbart förhållande till
hvarandra, att det endast är efter dessa sednare’
vi kunna mäta den förras framfart, der’
den på Historiens blad ej finnes
omedelbart antecknad. Angående jordytans
större förändringar, och organismernas
ford-na utspridande öfver denna, hafva
häf-derna åt oss förvarat litet eller intet, och
det är derföre nu mera svårt, ja ofta’
omöjligt, att beStämdt göra en
åtskillnad mellan ett lands genuina
naturalster, dess aborigines, och sednare
inflyttade colonier. Först i nyare tider har
maii börjat fästa någon uppmärksamhet’
•AT. V. A. Artb. 182’. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
