Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt en stadig massa er hål les, så
upptager den en ny portion af det vatten
hvar-jiti dep nedsänkes. Häraf drager Vicat
den slutsatsen, att det måste gifvas ett
medinm af cottsistence för kalkmassan,
Uti hvilket hon hvarken gifver ifrån sig
eller upptager vatten. Renare kalkarter
(chaux grasse) deremot upptaga, under
samma omständigheter, mera vatten än
som fordras för att gifva en fast
kalk-massa, och släppa icke ifrån sig det
öf-verflÖdiga vattnet. *—- Häraf följer, att
endast orenare kalkarter äro i och för sig
sjelfva tjenliga till murnipg i vatten.
Hydrater af renare kalkarter kunna , enl,
Vicat, i fria luften hlifva så hårda, sedan
de upptagit kolsyra, att de antaga
politur, men hydrater af orenare kalkarter
förblifva lösa; i vatten deremot
uppblöt-na de förra, men de sednare hlifva
håiv-da. Murbruk af en oren kalk hinner
snarare sitt maximum af hårdhet än
murbruk af en renare kalk. Bland kalkens
främmande beståndsdelar, anser han jern
och manganoxid kunna fattas utan att
murbruket derigenom blir sämre. — Det
har lyckats honom att sammansätta en till
murning i vatten tjenlig kalk, på det sätt,
att han låtit renare kalk af sig sjelf få
sönderfalla, och sedan blandat den med
lera eller tegelmjol, från 6 till 20
procent, efter kalkens mindre eller större
renhet; hvarefter han deraf formerat
bollar och bränt dem på samma sätt som
vanlig kalksten. Tillsattes 33 à 40
pro-cent lera, så kunde deu erhållna kalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
