Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid beredning af blysocker medelst
upplösning af hlyglete i destillerad ättika»
blir nästan alltid en återstod af ett fram«
mande i syran olösligt ämne af en
isa-bellgul färg, som innehåller, jemte
oren-ligheter ur blyoxiden, en blyförening, som
hittills icke blifvit undersökt. Hoiiuuder
har analyserat denna och funnit deri,
utom en portion kolsyrad blyoxid, en be*
tydlig quantitet vinsyrad blyoxid De
försök han anför lemna intet tvifvel
öf-rigt, och frågan blir då: hvarifrån
kommer denna yinsyra? Då man
destillerar vinättika, som håller vinsten,
skulle man kunna svara ”från vinstenen.* Men
då vinsyran i fritt tillstånd icke är
flygtig , kan hon ännu mindre vara det i
bundet. Detta isabellgula pulver bildas
äf-ven vid upplösningen af blyglete ’ i
destillerad ättika vid blyhvittsfabriken på
Gripsholm, och den ättika som dertill
nyttjas destilleras af en’ ättika, hvari
ingen vinsten innehålles. Det återstår då
den gissningen att vinsyran bildas genom
någon inflytelse af blyoxiden eller af
luften, och denna gissning förtjenar att
pn-dersökas:
Peschier. upptäckte för några år se- *ra~ m
dan en egen syra i Ratanhia-röten, som’”raf
han kallade kramersyra (af generiska
namnet på vexten: krameria). Denna syra
har den besynnerliga egenskapen att dess
förening mea barytjord icke fälles af
svaf-velsyra, en egenskap hvarom jag har haf$
*) ILastkms Archiv II. 4$4*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
