Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sande ömsom woorara- och tipas*-giftet, har
deri rysliga egenskap, att da det
inkom-hier inom epidermis, och sftledes dä
piludden blott lindrigt ritsar huden så
dÖr likväl den blesserade inom få
minuter med symtomer af tetanus, genom
giftets verkan. En fransk naturforskare,
Le-chenaulT, som *för flera ärftillbaka besökte
dessa länder, hemförde tvenne särskiltå
arter upas-gifter, hvilka efter hans
beskrif-hing. härstamma från alldeles särskilta
vexter. Den ena fås af ett träd, som hör
till genus strychnos, och åt hvilket han
gaf det specifica namnet upas tienté, ef«
ter det namn som invånarne ge åt detta
gift. Det andra, som de kalla
upas-anthi-ar, härrörer från en buske af ett
alldeles nytt genus, som Lechenault kallade
anthiaris tpxicaria. Dessa gifter hafva,
till sin chemiska natur, blifvit
undersökte af Pelletier och Cavewtoü *), Upas
tiente hafva de funnit äga sina giftiga
egenskaper af Strychnin, efter all sannolikhet
förenad med igasur-syra, lika som i
fa-ba ignatii. Detta gift är i form af ett
hårdt extract, som är mörkbrunt i massa
och gulagtigt, genomskinande i tunna lag.
Det smakar bittert i hög grad, men icke
skarpt. Det löser sig i vatten med
lem-ning af ett tegelrödt pulver. Af alkohol
löses det nästan fullkomligt, ether
angriper det föga. Pelletier och Cavektou
hafva deri åtskiljt tre särskilta ämnen«
a. Det
*) På enf. ställe XlVl. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
