Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farglos, dess volum är då förökad med T*j
af sin första volum. Om denna blaAdning
destillerasöfver blyoxid, så får man en
förändrad spiritus afen rättiklukt, hvars eg.
vigt är 0.889, ocli som löses både af
vatten och af alkohol. Chenevix har för
länge sedan upptäckt en dylik vätska som
fås jemte ättiksyra, då man destillerar
ättiksyrad kopparoxid, som han
kallade Attikspiritus (Esprit pyroacetique).
Man kunde gissa att denna vore
densamma ; men Macaiäe och Marcet hafva
jem-fört dem, och funnit betydlig skillnad i
deras egenskaper och sammansättning.
Attikspiritus. har en annan lukt och smak.
Dess eg. vigt är’o.^Sö; den är således
lättare än alkohol. Den brinner med en*
klar, hvit låge och den låter förena sig
med terpentinolja. Med chlor förenas den,
blir blekgul och luktar likt den förening
trädspiritus gerj men blandningen delar
sig snart i tvenne lag af hvilka det öfre
är oklart och lösligt i .vatten, som får
deraf en brännande, efteråt svagt söt
smak, som icke liknar den motsvarande
föreningens af trädspiritus. Denna
vätska brinner med blå låge och lemning af
en sur återstod. Det tyngre är klart,
färglöst och brinner med en sotig,
mörkgrön låge under utstötande af
saltsyre-ångor; den löses i alkohol, men icke af
vatten. För att ge jemförelsen mera
fullständighet, analyserade de dessa arter af
spiritus jemte alkohol af- 0.791 roch
funno följande resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
