Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Be&Aovlli och MACLATJiUN, hvilka alla
grundade sig på Newtonska theorien.
’Orsaken , hvarföre vattnets största högd, i
stället för att den borde inträffa; vid
sy-zygie-momentet’, likväl observerades half«
annan dag sednarç, tillskref Bernoulli,
liksom Newton, havsvattnets egen inértia
och misstänkte, att’detta till en del tor-^stis*
de bero af tiden, som kunde
hehöfvas,«ttråc-innan raån-attraction nedhann till jorden, fcon*
Men att hastigheten i attractions fortplanta
ning, om den ej är infinit, åtminstone uing.
måste vara millioner gånger större än
ljusets, är hvad Laplace sedermera bevist,
äfvensom han funnit verkliga skälet (ill
nyssnämnde dröjsmål ligga i tiden, bvil?
ken de af solen och månen åt halvet
com-niunicerade verkningarna använda« att .
framkomma till hamnarne, der
observationerna göras och ytterligare aificieras af
locala bi-omständigheter. Den allmänna
princip, hvarpå ifrågavarande problem,
som Laplace sjelf kallar det benigaste i
hela celecta mechaniken, hvilar, är att hos
ett system af ’kroppar, der de primitiva’
vilkQren för rörelsen försvunnit genom
de motstånd den erfar * är tillståndet
periodiskt liksom de påverkande krafterna,
sä att oceanens tillstånd blir sig alldeles
likt efter förloppet af hvarje den ensamt
agerande kroppens half-dygn, eller
half-va dagliga revolutions-tid omkring jorden.
Derjemte är den af sitaä-krafter
uppväckta total-rörelsen i ett’ system lika med
summan at partial-rörelserna, som alla
krafterna hvar för sig skalle förorsakat»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
