Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
än några centimeter, och den intensitet,
som fordrades i ett electriskt batteri för
att urladda sig med en gnista af några
meters längd, vore för stor att kunna qvar-
hållas af luftens pression på glasets belag-
da yta. Å en annan sida då åskan slår
ned på en åskledare, så smälter den of-
tast endast så stor del af spetsen, som har
mindre än 3 eller 4 milimeters diameter,
hvilket likväl icke mycket afviker från den
verkan, som kan erhållas med ett ganska
stort electriskt batteri” >)
”Men man kan i sjelfva verket icke
af gnistans längd bedömma intensiteten
af electriciteten, hvarken på våra conduc-
teurer eller i molnen. På våra conduc-
teurer qvarhålles electriciteten af luftens
pression och gnistan uppkommer icke förr
än denna pression kan öfvervinnas af ele-
etriciteten. På ett åskmoln deremot åter-
hålles electriciteten endast af det motstånd
luften gör såsom oledare, och tryckt på
alla kanter lika af det fluidum, som rundt
ikring omger det, måste den lyda de sva-
te attractiva eller repulsiva krafter, som
verka derpå. Man begriper derigenom att, så
snart electriciteten bildar ett lag, huru tunt
det än kan vara, blott det är samman-
hängande, kan gnistan uppkomma och kas-
ta sig på betydliga afstånd. Gnistans in-
tensitet unpkommor genom utflytandet af
det ofantliga lag af electricitet, som omger
2) Om någon gång med ett ofantligt batteri en
3 millimeters metalltråd blifvit smält, så har
visserligen icke urladdningen skett med en
spetsig urladdare. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
