Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
behåller sig i flera timmar och den kan,
emellanåt förvarad under kallt vatten, i
flera dagar behållas god. ;
Förkla- FraunBorer, hvars intressanta försök
ring af . A oe
väder- öfver flera phenomen af ljusets böjning
solar ochoch brytning, jag redan i Årsber. 1824 p.
mångår- s sp
dar. 45. hade tillfälle att omnämna, har gifvit
en theorie för phenomenen af vädersolar.
mångårdar o. d. phenomen af ljus, som
uppkomma på en jemt halfmulen himmel ?’).
— De så kallade mångårdarna äro af
tvenne slag. Det ena har en ringare
diameter och omger nära solen eller må-
nan; hvarje ring deri har rödt utåt och
blått inåt. Det andra har en större dia-
meter, den lysande kroppen synes i ett
mörkare rum omgifvet af tvenne rihgar, i
hvilka rödt ligger inåt och blått utåt. Den
skenbara diametern är alltid lika, nemli-
gen 459 för den inre och 90 för den yttre
ringen. Af vädersolar gifvas ock tvenne
slag, det ena, som man kan kalla verti-
cala vädersolar, synes tätt intill solen och
endast vid dess uppgång eller nedgång.
Det andra deremot, som man kan kalla
horizontela vädersolar eller vädermånar,
synes på båda sidor om solen eller må-
nan och alltid på 229.5 afstånd. De haf-
va ofta en svans på utsidan och äro röda
på insidan. — Ännu flera dylika pheno-
men gifvas, hvilka mera sällan inträffa.
De små mångårdarna uppkomma genom
ljusets böjning i randen af de i atmos-
Pheren sväfvande dunstkulorna. De kun-
9) Kastsöns Archiv V. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
