Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9” .
igbet i form af ett pomeransrödt liqui-
ene I det vatten, vari den öfverskj
tande syrgasen upptogs, befunnos saltsyra
och fritt ’iod. Saltsyran härrörde från
fuktighet i ioden, som ej särskildt blif-
vit torrkad. Det återstående saltet var
ljusgult och innehöll, jemte chlorkalium ,
iodsyradt och litet. odecomponeradt chlor-
syradt kali. Preiscur beskrifver iodsyr-
ligheten så som följer: den har en stark
oangenäm lukt, liknande chloroxidens och
sprider i luften en ånga af samma lukt,
som retar ögonen och väcker smärta i
ögonlocken ; den smakar föga surt, sam-
mandragande, stickande och känslan der-
af fortfar länge. Den rodnar lakmuspap-
peret starkt och bleker det sedan. (Se-
MENTIN! anför att den icke bleker). Den
löses i vatten, som färgas gult äfven af
ganska ringa quantitet syrlighet. Phos-
phor tändes då den råkas deraf och svaf-
velsyrlighet reducerar iod derur, som lö-
ses i ett öfverskott af den sura vätskan.
I salpetersyradt silfver ger den concen-
trerade syrligheten en chocladfärgad fäll-
ning, som efter .en stund blir grå. I lös-
liga salter af jernoxidul, jernoxid, kobolt-
oxid, vismitoxid, kopparoxid och qvick-
silfveroxidul ’ ger den en svart fällning
I salter af tennoxidul, tennoxid, guld,
platina och uran en gul; i bly- och ba-
rytsalter en hvit; i salter af kalk, nickel-,
zink-, palladium- och qvicksilfver-oxid ger
den deremot ingen fällning. I sitt för-
hållande till alkalierne och deras salter
med andra syror, tyckes den frambringa”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
