Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ett analogt sätt med det som nyttjas vid ar»
seniksyrlighetens ’reduction, nedsläpper en
ganska liten quantitet svafvelarsenik i ändan
af det utdragna röret och införer derefter
en tums lång bit af en ståltråd (Claver=
sträng N:o 11) som just tangerar svafvel« -
arseniken. Ståltråden glödgas i en sprit-
lampa, hvarvid hettan ökes efterhand så
att svafvelarseniken i ångform långsamt
passerar det glödande jernet. Man får svafs
veljern och metallisk arsenik sublimeras.
En hufvudsak är att operation går lång-
samt. Jernspån passa icke, ty arseniken
bindes af dem, utan allt sublimat.
Jag har undersökt den svartbruna svaf- Nya
velarsenik, som fås då operment och sär-"2fvdk
deles realgar behandlas med caustikt kali, nings
och hvars tillvarelse jag redan i afhand- 8520
lingen om de svafvelbundna alkaliernes senik,
analys +?) ådagalagt. Den ger vid sub-
limering först svafvelarsenik och sedan me-
tallisk arsenik, men dess svafvelhalt är så
ringa, att den icke öfverensstämmer. med
någon af de för metaller vanliga svafvels
bindningsgrader. 29) 100 d. deraf bestå
af 3.4 d. svafvel och 96.6 d. arsenik,
hvilket är As"S. Realgar ger ända till 45
procent af sin vigt deraf. Den svafvelar=
senik, som vid destructiv destillation af
den bruna föreningen erhålles, är mycket
mörkare till färgen, har ett annat uts«
seende än realgar och torde vara en be<
stämd lägre svafvelbindningsgrad än den«
+) K. Vet. Acad. Handlingar 1821 p. 22. >
22) Ibid. 1825, p. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
