Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
vandlades till grön chromoxid. — Unver-
PORBEN Varnar emot inandningen af den-
na gas.
Jag har repeterat dessa försök af Un-
VERDORBEN. I en liten destillationsapparat
af platina destillerades flusspat med chrom-
syradt bly och med vanligconcentr. svafvel-
syra, hvarvid gasen med lätthet och vid
en ganska lindrig värme erhölls. Jag
uppfångade den öfver qvicksilfver i glas-
flaskor som inuti voro äfversmälta med
mastiche. Gasen är ljusröd och genom- ”
skinlig, men begynner snart angripa hartz-
betäckningen, hvaraf den till en del con-
denseras med afsättande af chromsyra.
Det dröjer dock flera timmar innan ver-
kan deraf hinner till glaset. Den angri-
per efter hand qvicksilfret. Insläppes
ammoniakgas deri så tar den eld och
blandas gaserne i någon större quantitet
så explodera de. I luften röker den med
en, efter dess olika renhet gul eller röd rök.
Den är mycket tung och besvärar på
långt när ej så mycket som kiselgasen,
emedan den lättare håller sig qvar i de
kärl dit den föres. Dess upplösning i
vatten, afdunstad till torrhet i platinakärl,
fer ren chromsyra, i form af en mörk-
run icke kristalliserad massa, som fuk-
tas i luften och lätt löses i vatten. En
syrupstjock , concentrerad upplösning kri-
stalliserar under afsvalning; lösningen är
brun, men kristallerne äro röda. Den
torra syran är alldeles vattenfri, smälter
då den upphettas och sönderdelas vid en
något högre temperatur med lindrig fräs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
