Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
tallkorn, dess oxid löstes i ammoniak med
blå färg och fälldes af blodlut med grå-
grön, kort sagt det var riktigt nickel.
Det återstår endast att med full säker-
het ådagalägga dess härkomst. Det är
visst icke någon omöjlighet, att nickel in-
går i vexterna, likasom jern, mangan och
mera sällan koppar, och om nickelhalti-
’ ga mineralier, t. ex. pimelith, finnas i den
jordmån hvarifrån benzoö kommer, så kan
ovanligheten af detta phenomen hufvud-
sakligast ligga i denna ovanliga beskaf-
fenhet af jordmånen.
iRobolt y SETTERBERG ?) har kicken tvenne
svälvel-
bind-
ninge=
c Fi rn.
svafvelbindnings grader af kobolt, af hvil-
ka den ene är förut föga uppmärksam-
mad och den andra alldeles ny. Om
"man öfver koboltsuperoxid leder svafvel-
bunden vätgas vid en ganska lindrig vär-
me, så sönderdelas gasen, vatten bildas,
kobolteri utbyter sina 3 atomer syre mot
3 atomer svafvel och en svart, få få
-mig, svafvelbunden kobolt CoS3, uppkom-
mer. Det är som bekant denna före-
ning som, efter så väl HisingErs som WER-
NEKINCES försök 99), förekommer fossil. .
Om -den sålunda erhållna artificiella svaf-
velkobolten behandlas med concentrerad
saltsyra, så utvecklas svafvelbunden vät-
gas och en annan svafvelbindningsgrad
återstår olöst, i form af ett svart pulver.
Denne är olöslig i syror äfvensom i al-
alkali och den består, efter SETTERBERGS
+) EK. Vet, Acad. Handl, 1825 p. au.
99) Årsb; 1824. p. 155. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
