Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
ricus, sulfarsenias ferrosus, selenarsenias,
. tellurarsenias o.s. v. Arseniksyradt kali
skulle enligt denna princip heta oxarses
niias kalicus, men genom det utelemnans’
de af basbildaren, som jag förutsätter för
syresalter, blir deras hittills antagna nosa
renclatur ålldeles oförändrad. |
Antalet af de svafvelsalter, jag hit-
tills undersökt går till omkring 120; måns
ga af dessa har jäg endast ytterst flyg-
tigt behandlat, emedan detaljerna af des«
sa kroppars kännedom ännu intresserar
så obetydligt erhot kunskapen om dessa
kroppar i allmänhet, men som den: sed-’
nare icke blir pålitlig, utan en viss grad
af detalj-kännedom, har jag ofta un-
dersökt vissa föreningar termligen noga.
De, hvilkas beskrifning jag lemnat, till-
köra vätets, kolets, arsenikens och mo-
lybdene svafvelsalter.
Svafvelbundet väte heter i den nu Vätets
anförda nomenclaturen vätesvafta och dess Safvel-
föreningar vätesvaflade salter. Dess vån-
liga förhållande till syrebaser är att för-’
vandla dem till svafvelbaser, men med
8 af dessa svafvelbaser kan den förena
sig till vätesvaflade sålter. Dessa tro
svafvelbaserna af alkaliernes och de als
kaliska jordarternes radicaler. Då väte-
svafla inledes i caustikt alkaåli bildas först
genom vätets syrsättning en svafvelbasis3’
C(t. ex. ur en mycket toncentreratl solution
af natronhydrat anskjuter svafvelnatrium
med kristallvatten , i färglösa = fyrsidiga
prismer,) och sedan absorberar denne en ”
Pr. Berielii 4rsb. 1825. o£3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
