Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
och barken behandlas än en gång med en
lika quantitet syra och vatten, hvarefter
den åter utpressas. Den erhållna sura
vätskan får klarna, afdunstas vid lindrig
värme till en betydlig concentration och
fälles med caustikt ali, hvarefter det
fällda tvättas och medelst alkohol åtskil-
jes i quinin och cinchonin. I allmänhet
finner StortzE att cinchonin fås lättare
rent från främmande ämnen än quinin.
. Den fråga har uppstått 7) huruvida
icke den chinabark, som blifvit behand-
lad med vatten, behåller hela sin halt af
quinin- och cinchoninsalter, och ger ändå
en frossdrifvande infussion? GuERETTI, JU-
LIA FONTENELLE m. fl. hafva sökt ådagaläg-
ga denna mening. PeELrrertier har visat att
denna mening är ogrundad, att vatten
sönderdelar det kinasyrade quininsaltet i
ett surt som upplöses, samt i ett basiskt
som blir olöst. (Då kinan håller ett garf-
ämne är det väl också troligt att det-
ta, som genom vattnels medverkan kom-
mit i contact med quininsaltet, fixerar
en ej obetydlig portion af det sednare i
barken.) Emedlertid har, af den discus-
sion som häröfver uppstått, blifvit åda-
galagdt att kinabark, som varit använd till
eredning af infusion eller decoct, bebål-
ler större delen af’ det quininsalt den hy-
ser, och bör icke bortkastas, utan genom
någon af de vanliga behandlingarna ex-
traheras till erhållande af detta salt.
”) Ib. 354. Bullet, Univ. Juli 1825. Therapie
& Pharm, p. 261.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
