- Project Runeberg -  Årsberättelser om vetenskapernas framsteg / afgifne af Kongl. Vetenskaps-Academiens Embetsmän D. 31 mars 1826 /
57

(1821-1825)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

strimmorne hos J. conglomeratus, och ’de mör-
kare hos J. effusus falla något ned, så att den=
äfven blifver fint räflad; den förre blifver dock
djupare råflad, då äfven hos denne de mörkare
mellanrummen falla ned. Hos J. effusus hvi«
lar capsel-spetsen eller stylus på en mamilla. 39)
Doctor Nolte har uti ett särskildt utgif-
vet arbete beskrifvit Sagittarie sagittifolie fort-
plantnings-sätt. Om man i slutet af Augusti eller
sednare på hösten, sedan Sagittaria mognat sina
frön, upptager roten, så finner man ifrån
densamma flera utlöpare, hvilka utgå ifrån ro-
tens knöliga del, och tränga ut emellan de skid-
formiga bladstjelkarne. Dessa utlöpare ega van-
Jigen 9 — 12 tums längd, äro omgifne med några
få slidor och sluta med en aflång, i toppen spet-
sig, förtjockning eller knöl, som i början är af en
ärt’s storlek ,, men småningom växer till storleken
af en hasselnöt eller turkisk böna; den utgör en
grodd, hvaraf en ny planta uppkommer; under
vintern blifver den med sin grodd-spets ned-
sänkt i slammet på sjöbotten; moder-plantan
. dör sannolikt ut med höstens utgång, och äfven
’utlöparen tills invid grodden; nästa vår förlän-
ger sig grodd-spetsen, och skiljer sig ifrån rot-
knölen genom en dylik utlöpare som den, ge-
nom hvilken rot-knölen på föregående hösten
skiljde sig ifrån moder-plantan, och söker sig
upp till vatten-slammets yta, hvarest den ut-
vicklar sig till blad, af hvilka de första äro jemn- :
breda; sedan den nedåt hårdnat till en fast ’
kropp, skjuter den ut långa, fiberagtiga, hvita
rötter, med hvilka den nu fäster sig i slammet,

" 89) Regensb. bot, Zeit. 1823; N:o 6. p. 8g9— gr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:03:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arsvetskap/1826/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free