Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Trib. III. Pureurneze. = Trib, IIL Viminares,
1 1. S. fissa Hoffm, 1. S. mollissima Ehrh.
2. S. Helix L. 2. S. lanceolata. Sering.
3. S. purpurea L, 3. SÅ viminalis L.
t 4. S. Forbyana Smith, 4.’8. angustifolia Wulf.
(S. incubacea Willd.)
Trib. IV. Reticuzate. Trib. IV. Fuscz,
1. S. cesia Vill. 1, S. myrtilloides L.
2. S. myrsinites L. 2. S. campestris Fries.
3. S. reticulata L. 3. S. rosmarinifolia L.
4. S. herbacea L. 4. S. fusca L.
B. S. polaris Wahl. B. S. repens L. 65),
Ibland odlade växter, hvilkas ursprungliga
Fädernesland man ej kunnat bestämma, hörer
äfven Manioc (Jatropha manihot L.), som all-
mänt odlas emellan vändkretsarne. Nyligen har
St. Hilaire sökt att utforska detta,och trott sig
finna, att växten sannolikt är ursprungligen
hemma uti Brasilien; Portugiserne lära troligen
hafva öfverfört den till Afriea med Mays 66),
CONIFERZ. — Fr. Höss har gifvit en
monographie öfver den hitintills så föga kända
Pinus Pinaster Ait., en art af Tall, som anses
vara det hartzrikåste ibland Europas trädslag
och tillika ett af de till kolning tjenligaste ; den
förekommer uti de bergiga tragterne af Öster-
rike; 80- till-go-åriga stammar, hvilka växa på
en med lera blandad kalkgrund, lemna årligen
6—9 Skålpund (Österrik. Pfund) hartz, hvarefter
stammen blifver så kådig, att den betalas myc-
ket dyrare än eny af hvilken man icke häms-
tat hartz $7).
es) Physiogr. Sällsk. Årsb. 1824. p. 30—37.
66) Ann. des Traveaux de TAcad. des Sc. 1825 p. —:
67) Rd bot. Zeit. 1825. 1:r Bid. 4:te Beil. p-
113—1 LR :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
