Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zoologiska Skrifter utkomna i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i io
hu utgör Ortlioceratitens mellanväggar. —
På analogt sätt hafva äfven Belersiniterna
bildat sig; likväl så, att då Ortboceratiten
börjat från spetsen och vuxit på längden
blott framåt, har deremot Belemniten
börjat vid bottnen af basal-kaviteten, och
vuxit på längden mer bakåt än framåt. —
Den olika formen, som septa framvisa
bos olika slägten, grundar sig på den form
bakdelen af djurets kropp eger; härifrån
kan man således leda sig till en
förklaring för Uppkomsten af dessa mera
com-pliquerade och besynnerliga former, som
vissa petrifikaters skal eller kärnor
framvisa, t. ex. de med flikiga septa prydda
Ammoniternas, eller den så högst
besynnerliga Orthoceratites dupplex
Wahlenberg.
De fossila mångrummiga Conchylier
H:r Nilsson sedan beskrifver, äro alla
funne i krilformationen i Södra Sverige.
Deribland förekommer en art af
Ammo-liites, som Förf. med mycket skäl kallar
Amm. Stobaei, efter den namnkunniga
Lärde, som grundat Lunds Museum, och
som äfven redan för nära ett sekel sedail
beskref detta petrifikat. 6) — Af
Lenti-culites förekomma här tvenne arter, L.
Comptoni Sow., och L. cristatella, N. Sp.,
vidare Baculites Faujasii Lam; —
Be-lemnites mucronatus Broncn.; Belemn.
mami/lutusj N. Sp.; — samt JVodosaria
*) Cornu Ammonis fiagmenta; Kil. Stodaeus
Dissert. epist. de Nummulo
Brattensburgen-ti; Lundae 1732; pag. ig, f. 7, 8, g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>