- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / till Kongl. Vetenskaps-Academien afgifven den 31 mars 1829 /
55

(1822) [MARC] Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

De flyga vanligen högt. Tåget går raskast
då det har motvind. Härtill angifver Brehm
en naturlig orsak, som ligger i vingarnas
mer eller mindre hvälfda form. Han
bevisar det med den välkända erfarenhet, att
Sim-foglarna alltid flyga upp mot vinden.
De få derigenom vind under vingen, som
lyfter dem upp; flyga de upp med vinden,
stöter vinden mot öfra sidan af vingen
och gör uppflygandet svårt eller omöjligt.—
Hr Brehm visar tydligt, att orsaken till
foglarnas migrationer ej ligger i brist på
födoämnen, luftströmar eller andra yttre
ting; ulan i en viss inre oförklarlig oro,
hvaraf äfven de i bur instängda, under
flytt-tiderna, antastas. Man jemföre härmed
de åsigter jag i detta ämne yttrat i mitt
underdåniga Betänkande om fiskerierna.

Hr Broderip har (i Zool. Journ. n. l\,
i825) lemnat intressanta iakttagelser öfver
en i London lefvande Tukans sedvanor.
Det är, efter Yigor och Svainson, en ung
Ramphastos erythrorhynchus. — Ägaren
gaf honom i Hr Brodf.rips närvaro en
lefvande Stiglits, som han, sittande på sin
spjele, i ögonblicket bortsnappade, och
lika hastigt dödade. Derefter plockade ban
fjädrarna af honom, sönderbröt vingar och
ben, lijsref det ena stycket efter det
andra, och uppåt bela fogeln bit för bit.
Hr Broderip märkte att han åtskilliga
gånger åter uppsköt fodret ur kräfvan och
tuggade det om, nästan alldeles som
Idislarne. Detta foder var ett stycke oxkött.
Ett stycke bröd mottog ban, men kastade
det bort — Vanligen får ban bröd, kokad

Braderip
om
tu-kancn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/1829/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free