Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•4
till en egen klass; utan en del bör föras
till Gasteropoda och andra till
Cephalopoda. De här afbildade Pleuropus och
Creseisj som hafva hufvud, ögon,
mun-öppning vid roten af en tratt, som
bildas af rörelseorganerna o. s. v., vill Förf.
räkna till Cephalopoderna.
Herr Brehm har 8), mot Cuvier,
Bech-stein och. flera Zoologer, sökt bevisa, att
Huskatten icke leder sitt ursprung från
den vilda art, som förekommer i skogarne
i största delen af Europa, utan tillhör en
helt annan art. Vildkatten är betydligt
större och starkare, samt har kortare
hufvud och kropp än huskatten. Alla tama
racer äro alltid större än de vilda,,
hvilket kommer af större öfverflöd på
födoämnen: om således Huskatten ledde sitt
ursprung från Skogsskatten j skulle just
motsatsen hos honom hafva ägt rum; han
skulle genom tämjandet hafva blifvit
mindre och smärtare, — hvilket Br. ej kan
antaga. Ett hufvudsakligt skiljemärke
mellan Huskatten och den vilda finnes i
svansens olikhet hos begge dessa djur.
Vildkattens är tjock, nästan jemtjock, i spetsen
liksom afhuggen och försedd med 3
mörka ringar; huskattens är mycket längre,
smalare, afsmalnande och spetsig, med
mer än 3 dunkla ringar. Äfven skeletterne
äro olika: Huskattens svans har några flera
vertebrer än vildkattens. Häraf ser man
att dessa djur omöjligt kunna höra till
samma art. Den förtjenslfulle Hr Ruppel
«) I Isis for 1829, VI:t« H. sid. 63g.
Om
Huskattens
ursprung ;
Brehm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
