Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
de den sig till åtskilliga kuster af fasta
landet, ocli derifrån till det inre. Detta
oaktadt voro, redan 27 år efter öns
upptäckt, hjordar af 4000 st. derstädes nog
allmänna; äfven funnos af 8000 st. För
denna boskap var en viss quantitet af salt
alldeles nödvändig i födoämnena, och om
ban ej fann denna i växterna, i vattnet
eller i sallaktiga jordarter, var det
nödvändigt att direct gifva honom den; i
annat fal! förstördes hjorden hastigt. Om
man försummar att samla hjorden och om
landet sjelft förser honom med det
nödiga qvanlum af salt, så behöfves blott ett
ringa antal af år, för att han blir helt
och hållet vild. Detta skeddepå 2:ne
ställen , efter Roulins kännedom; det ena i
Provincen Maraquita vid ett tillfälle då
man öfvergaf några guld vaskerier.
Boskapen blef ej qvar i de trakter der
menniskorna lemnat dem; den uppsteg på
Cor-dillèrerna för att söka gräsregionen, som
ligger under snöregionen, der den ännu
finnes fullkomligt vild och der
temperaturen är nästan ständigt t)—io°Cels.
Invånarne från de lägre slätterna anställa
någon gång jagt på dessa djur; men då
snö inträffar, hvilken stundom i dessa
trakter blifver liggande i flera dagar,
händer det att skyttarne, som äro vana vid
ständig hetta, omkomma af kölden. — I
de bela trakterna finnes äfven hornboskap;
nien der blir den belt naken, likasom den
s. k. Turkiska hunden.
Allt detla synes bevisa att den vilda
stammen till vår större hornboskap ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
