- Project Runeberg -  Årsberättelse om nyare zoologiska arbeten och upptäckter/om zoologiens framsteg / till Kongl. Vetenskaps-Academien afgifven den 31 mars 1830 /
34

(1822) [MARC] Author: Johan Wilhelm Dalman, Sven Nilsson, Bengt Fries, Carl Jakob Sundevall, Carl Henrik Boheman, Sven Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Perdix coronata honan. Cr. ocellatus;
Cr. niger; Cr. ferrugineus och Cr.
Gam-baiensis.

Wigors anmärker, att hannen till
förstnämda art blef af Latham beskrifven bland
Dufvorna och honan bland Rapphönsen;
detta misstag skulle ej ha skett, om man
vetat alt uppskatta värdet af den nämde
charakteren, saknad af klo på baktån. Hr
W. anmärker att hönsfoglarnas typiska
stamhåll är marken. Här behöfves ej
öfverlägsen styrka i vingarne; men styrka i
benen behöfves för att springa, sprätta
&c.; i synnerhet behöfde dock styrkan
concentreras i tarsen och framtårna;
baktån, hvars allmänna bruk är att gripa uti,
behöfde hos denna fogelgrupp ej så stor
utveckling, som hos Raptatores eller
In-sessores. Ju mer styrkan i baktån
öfvergått till framtårna, desto större blir
benens allmänna styrka i anseende till de
functioner, som äro afpassade efter
Hönsfoglarnas egna stamhåll och lefnadssätt.
Derföre se vi hos de typiska foglarna i
denna ordning, att baktån är försvagad
antingen derigenom, att hon articulerar högt
på tarsen, eller hell och hållet saknas.
Det första graduella närmandet till total
brist pà denna lem, är bristen på en af
dess delar, hvilken brist således närmar
Crjptonjx till de typiska Rasores. En
analog charakter träffas, hos Procellariæ,
som blott hafva en klo i stället för baktå:
men hos dem är styrkan concentrerad i
vingarna, — i öfverensstämmelse med
den allmänna lagen, som balancerar öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arszoologi/1830/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free