Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
mindre; samt att äfven in i dessa
utvidgningar, intränger en liten production af
saccus vestibuli, som således befinnes i
contaet med främre uppsvällningen
afsim-blåsan, o. s. v. Hr Breschet liar funnit
samma organisation hos Clupea a/osa. Han
betraktar dessa tvenne caviteter såsom
analoga med de tvenne afdelningar, hvari
mammaliernas örtrumma (la caisse) ofta är
delad; och de rör som leda från dessa
caviteter till simblåsan, såsom Eustachiska
tuber, ty sjelfva simblåsan bör, enligt
Breschet, genom den communication hon
hos många fiskar har med magen, eller
med oesopliagus, betraktas som ett
appen-dix till canalis alimentarius; och tuberna
och örtrumman hos de högre djuren är ej
annat än en production af samma kanal,
som sträcker sig bort till labyrinthen &c.
Af den stora complicationen, som finnes i
örat hos arterna af slägtet Clupea} hade
redan Weber sökt förklara det de gamla
sagt om Clupea Finta, att hon är
mycket känslig for musik och låter locka sig
genom ljudet af instrument. Hr Breschet
slöt af samma organisation att dessa fiskar
måste vara mycket rädda, och oupphörligt
tvungna att vara på sin vakt mot sina
fiender
*) Denna undersökning öfver hörselorganerna
hos sillen, visar således en tillräcklig .grund
till de fi/nomcner, som länge varit kända,
nemligen att det knappt finnes någon fisk som
så lätt skrämmes och bortjagas af buller och
larm, som denna. De som tvifjat på
erfarenheten, derföre att theorien skulle veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
