Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
neslutet i små kavileter och utgrenande sig
genom det öfra lagret, iir ömsom
boutelj-grönt, ömsom rödaktigt violett. När nu
de greniga ändarne af det underliggande
mörka lagret draga sig tillsammans,
försvinner detta på djupet, och det ljusare
ytliga pigmentet blir det herrskande.
Utvidgar deremot underliggande lagret sig,
inträffar motsatsen, den mörkare
grundfärgen blir den rådande och förtränger mer
och mer den ljusare öfverliggande. Man
finner således uti mekanismen, hvarigenom
dessa färgspel tillvägabringas hos
Chame-leonten, en stor analogi med vilkoren för
samma fenomen hos Sepierna (se förra Arsb.
pag. 126). Samma undersökningar liar
sedermera Herr Weissenborn ytterligare
fortsatt 9) på ett lefvande djur. Han
medgifver väl riktigheten af Herr M. Edwards
antagande, men tror detta icke vara
tillräckligt att förklara hela fenomenet. Han
menar det vara osannolikt, att de af
Edwards på döda djur upptäckta 2:ne
pig-menler, skulle på lefvande vara konstanta,
emedan om så vore, kunde ej deraf
förklaras de mångfaldiga färgnuancer, som
uppkomma hos Cliameleonten. Herr W.
föreställer sig tvertom, att pigmentet hos
det lefvande djuret undergår en kemisk
sönderdelning till följe af en oxidation
eller desoxidation, som alldeles icke är
otrolig, då man gifver akt till den stora
qvantitet luft detta djuret kan uppsupa uti sina
lungor och de med dem sammanhän-
9) se Fror. Notiz. N:o g65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
