Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
vara fruktsam, så voro föräldrarne af samma art.
Vi anmärka härvid att genus efter delta begrepp
ofta skulle afvika frän de nu i zoologien brukliga
genera, men det har mycket för sig, och förtjenar
all uppmärksamhet. Man skulle, om denna
eller någon annan princip följdes, slippa att få se
hästen och åsnan, lejonet och tigern, orren och
tjädern skilda i olika genera; men man skulle äfven
nödsakas att inom samma genera hopföra rådjuret,
faret och geten, — hönsen, fasanerna och
påfogeln m. fi., som länge varit åtskilde. — F. går än
vidare och tror, att alla de djur af olika genera,
mellan hvilka parning kunde äga rum, men utan
att alstra afföda, borde tillsamman utgöra en Ordo.
Vi tro, att i fall noggranna forskningar, öfver detta
ämne, grundade på fakta, anställas, så kunna de
leda till resultater af stort värde.
En annan skrift, som afhandlar samma ämne
är D."r A. F. Spring übcr die naturhistorischen
Begriffe von Gattung, Art und Abart (8:0 Leipzig
1838, belönt af Philos. Fac. i Munchen). S.
framgår hufvudsakligen på speculationens bana, men
synes väl bevandrad i den speciella naturkunskapen.
Han skrifver hufvudsakligen säsom botanist; men
detta är ett af de ämnen som hafva lika interesse
för zoologien som för botaniken. Af hela afhandlingen
synes, att Förf:s begrepp om art innefattas i den af
De Candolle modifierade Linneiska difinifionen derpå:
att "Art (Species) är sammanfattningen af alla de
individer som likna hvarandra nog, för att
berättiga oss till antagandet, att de härstamma frän
samma föräldrar." Begreppet synes härigenom blifva
mera praktiskt användbart, än de förut nämde,
men det blir alldeles obestämdt, då man ej kan
hafva nägon historisk kunskap om huru mycket de
ursprungliga föräldrarnes afkomlingar hafva föran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
